Upplysningen och renässansen

Upplysningen pågick från 1700 till ungefär 1830. På 1700-talet gjordes en rad nya vetenskapliga upptäckter vilket ledde till att folket i Frankrike (Frankrike var upplysningens centrum) började ifrågasätta kyrkans läror. Anledningen till att vanligt folk kunde visste om dessa upptäckter var att allt fler kunde lära sig läsa med hjälp av böcker nu när det, tillskillnad från 1600-talet, fanns många utav dem tack vare boktryckarkonsten. Många av de som skrev om de nya upptäckterna var med i den så kallade upplysningskretsen som var en samling (inte en fast organisation) av de författare och filosofer som försökte skapa en sammanhängande och rationalistisk världsbild. Några av de mest kända "medlemmarna" av upplysningskretsen var Voltaire, som är en av upplysningens kändaste idéspridare, Diderot och d'Almbert, redaktörer för det encyklopediska alfabetet.

De viktigaste idéerna under upplysningen var att alla människor är kapabla att tänka själva och att samhället utvecklas bäst av jämlika människor i samverkan. En väldigt känd svensk författare från upplysningstiden som har betytt mycket för svensk språkhistoria är Olof von Dalin. Dalins tidning "den svenska argus" var den första tidningen på svenska där han drev med unga adelsmän. Tidningen kom att bli ett rättesnöre för det svenska skriftspråket då det ännu inte fanns ordböcker. Det som var startskottet för upplysningen var den idag världskända vetenskapsmannen Isaac Newtons epokgörande naturvetenskapliga arbete. Strävan efter samhällsförändringar som växte sig starkare i flera decenium resulterade i den franska revolutionen 1789.

Renässansen är den epok som ägde rum innan upplysningen. Dessa två epoker är lika varandra på det sättet att man under upplysningen uppmuntrade människan att tänka själv och under renässansen uppmuntrades nyfikenhet, idéer och eget skapande. För att kunna skapa något eget och få idéer måste man tänka själv precis som man uppmuntrades att göra under upplysningen. Självklart finns det även olikheter mellan de båda epokerna. Exempelvis försökte man efterlikna antikens kultur under renässansen och man skrev även mycket om upptäcktsresor. Ett exempel är Daniel Defoes, Robinson Crusoe som handlar om en man som klarade sig själv på en öde ö i ungefär 27 år och många trodde att boken var baserad på verkliga händelser vilket den självklart inte är. Under upplysningen däremot drev man med adelsmän och andra högt uppsatta personer i sina texter. En viktig uppfinning från renässansen är boktryckarkonsten som uppfanns av Johan Guthenberg som gjorde upplysningen möjlig. Utan denna fantastiska uppfinning hade inte lika många vanliga människor kunnat läsa om de nya vetenskapliga upptäckter som gjordes under upplysningen. Den viktigaste skillnaden är att man på grund av de nya upptäckterna började misstro kyrkans läror under upplysningstiden. Detta ledda till att man ville att vetenskapsmännen istället skulle förklara världen.

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Upplysningen, wikipedia, uppdaterad 7/4-2013, hämtad 25/4-2013
http://www.ne.se/upplysningen, nationalencyklopedin, uppdaterad 22/4-2013, hämtad 23/4-2013
Eresund Rosing, Ylva och Nilsson, Susanne (2011) De litterära epokerna - En översikt, Liber AB, Stockholm.